Regeringen lagstiftar om smslån

ny-lagstiftning-smslan

I april 2015 uppdrog regeringen åt en särskild utredare, Johan Löfstrand, att utreda effektiva åtgärder för att genom lagstiftning skapa en mer hållbar och ansvarsfull konsumentkreditmarknad. Nu den 12 oktober slutredovisade utredaren sina förslag och analyser, och ett betänkande har lagts fram.

Betänkandet Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter (SOU 2016:68) handlar i korthet om förslag på ny lagstiftning för att minska riskerna för överskuldsättning på grund av konsumentkrediter. I betänkandet förslås bland annat både kostnadstak och räntetak – två regleringar som faktiskt innebär tydliga inskränkningar i det fria avtalsförhållandet mellan en borgenär och en gäldenär.

Huvudpunkterna

Huvudpunkterna i utredarens redovisning är sju stycken till antalet. Det handlar om följande.

  • Räntetak på 40% av reporäntan
  • Kostnadstak på 100% av lånebeloppet
  • Det ska bli svårare att förlänga återbetalningstiden
  • Även ”gratislån” ska kreditprövas
  • Större marginal i kalkylen KALP
  • Marknadsföring av konsumentkrediter ska vara (ännu) mer måttfull än nu
  • I marknadsföringen ska tydligt framgå att det handlar om ”högkostnadskrediter”

Överlag är idén att lagstiftningen ska bli betydligt strängare, detta för att styra marknaden mot de övergripande målen. Regeringen önskar se att marknaden regleras mot att bli sundare i den aspekten att risken att konsumenter blir överskuldsatta minskar.

Räntetak och kostnadstak

Vid en snabb titt på de sju huvudpunkterna i betänkandet är det enkelt att se att punkterna om räntetak och kostnadstak är de två viktigaste. Just förstnämnda är det som kommer att ha störst effekt på smslånemarknaden.

Enligt utredaren bör ett räntetak på 40% av reporäntan införas. Syftet är att helt enkelt sänka kostnaderna för smslån över hela linjen.

Kostnadstakets innebörd är att en låntagare aldrig ska vara skyldig att betala mer än 100% av det lånade beloppet i kostnader, detta oavsett löptid. I begreppet kostnader ingår såväl ränta som uppläggningsavgift, dröjsmålsränta och inkassokostnader.

Vad är nästa steg?

Ett betänkande är det första steget i lagstiftningsprocessen. Nästa steg är att betänkandet går på remiss till viktiga instanser, bland annat myndigheter, banker och branschorganisationer. Med underlag från remissrundan tas sedan en proposition fram. I denna presenteras de faktiska lagförändringarna som ska göras samt skälen för dem. Slutligen ska ärendet beredas och sedan ska det beslutas i riksdagen. Det finns en bred parlamentarisk uppslutning kring frågorna, varför det inte kommer att bli något problem för regeringen att ta frågan genom riksdagen. Lagstiftningen, som framför allt handlar om ändringar och tillägg i konsumentkreditlagen, förväntas träda ikraft den 1 juli 2018.

Omedelbara och långsiktiga konsekvenser

Eftersom lagstiftningen träder ikraft tidigast i juli 2018 är det inte direkt bråttom för långivarna att börja göra förändringar i sina erbjudanden för att de ska harmoniera med lagens krav. För nya långivare som kommer in på marknaden kan det emellertid vara en god idé att redan nu se till att låneprodukterna följer lagkraven.

Förmodligen kommer vi under slutet av 2017 och början av 2018 att få se stora omvälvningar på marknaden. Lagstiftningen slår i princip undan benen på det mer klassiska smslånet såsom det erbjuds av en större mängd långivare, och det kommer att ge stora konsekvenser. Möjligen kommer marknaden att krympa, åtminstone inledningsvis. Det finns skäl att anta att en del bolag, särskilt de mindre, kommer att läggas ner som en följd av att lönsamheten minskar. Kanske får vi också se en del fusioner och uppköp, och en allmän konsolidering av marknaden för smslån.